Fem får i…

De fem fåren håller så sakteliga på att förvandlas till garn. Det tar sin tid och vädret har varit för fint för spinnrocken men lite har jag hunnit och på bilden ser ni delar av de fem fåren förädlade till garn. Men lite mer behövs innan jag börjar sticka min Fair Isle tröja…

Shetland Heritage Attractions…

…can often take form in local heritage centers and museums, which are easily found by visitors and openly advertised in Shetland brochures, tourist websites and local networking. Experiencing these places have often proved impressive, such as our earlier visit to Quendale Mill. Needless to say, our short discovery trip to the second largest Shetland island, Yell, and to Britain’s most northerly inhabited island, Unst.

Shetland Ferry Service
Obviously, getting from the mainland to these islands require using the inter-island ferry system. The ferries are the responsibility of the Shetland Island Council (SIC), which maintain a fleet of some 12 ferries with services between all inhabited islands. More information can be had at Inter Island Ferry Service.

Photo: The ferry to Unst coming in to Gutcher Pier

As for the degree or quality of this service, I asked a vacationing employee on Yell about this. His reply was that the council’s intention was to provide the absolute best ferry service possible to Shetland citizens. At any time on any day, the ferries can be booked. With this I asked, What about 3 am on January 2, for example? His comment was, book a few days beforehand and the ferry will be ready to give service at this time on this day!

After having used the ferries to the northern islands, The Shetland Inter Ferry Service keeps time, has clean and well-maintained ferries and gives smooth boarding with pleasant service from staff.

Unst Heritage Center
The Unst Heritage Center is an example of local community effort with exploring, maintaining and exhibiting local history, culture and identity. A small building in the village of Haroldswick, the Heritage Center exhibits the crofting culture of Unst as well as glimpses of historical matters and how people and services were the village and Unst.

The attendant, or host for the heritage center, was an exceptional resource of information. She readily supplied answers to visitor questions, but even provided more information or news to similar subjects. We learned of an easier way to see Muckle Flugga lighthouse, that there was to be sheep shearing later that evening and that there was to be a traditional music and slideshow event given at the Public Hall in Uyeasound. The little “extra effort” that most visitors appreciate.

Photo: An example of a traditional crofters house interior. Notice the details and the life-like “lady of the croft”.

The exhibition was very thorough in content and ranged from Unst geology to relics from an earlier post office and school environment. I personally was impressed with the details found with a life-like model of a crofthouse interior, where one could almost walk inside and shake the hand of the “lady of the croft” sitting next to her warming fire.

Later, we found a great B&B called Prestegaard in Uyeasound and attended the gathering at the Public Hall, where we listened to a superb group of teenagers playing traditional folk music and watched a slideshow. We were personally served with tea and cakes as a small boy went around and collected donations to a cancer fund project the community was supporting. All volunteer work!

In the morning, we visited the nearby Muness Castle of Unst. What would Scotland, or even Shetland, be without derelict castles. This exceptionally interesting attraction was open to visitors, free and very visitor friendly. Great fun for everyone with an imagination for history!

Burravoe’s “Old Haa”
The next day, after the ferry ride back to Yell, we drove a side road past “The White Wife” and onwards stopping at “The Old Haa” in Burravoe. Again, like so many other places on Shetland, this was a local community effort and attraction and centered its exhibit on local whaling history and sailing as a compliment to crofting. Interestingly, Shetlanders would sail through the years to Greenland and Antarctica to search for whales in the 19th and early 20th centuries and the exhibition should tools and implements for this work together with whale, seal and otter displays.

Photo: Whaling tools, memorabilia etc. exhibited at “The Old Haa”, Burravoe

Again, as most Shetland heritage places, coffee could be bought and we took our cups outside to the back garden where we sat in the warm sun and let our eyes glance over a greatly appeasing array of flowers along the stone wall.

Photo: The back garden of “The Old Haa”, Burravoe

Reflections
After having visited several heritage centers or museums, I have been immensely impressed by the details and degree of work that has been invested in these places. After asking, I found that some of the staff are employed on a seasonal basis but that most work is done voluntarily by citizens. The upkeep and maintenance, or even the actual start-up costs for the buildings, are subsidized by the Shetland Council, Shetland Amenity Trust etc. in some way or another. Economically, it seems apparent that Shetland prioritizes needs and wishes for its citizens and show support for local ventures and development. Could this be an example for other places in the world?

I want to congratulate and honor all the volunteers that are involved with and have developed these places. They do amazing work and which tourists and visitors really enjoy but, also, the local community has pleasure in and learns so much of the past with.

Extra– visual aids from Unst and Yell-
Photo: Wine cellar of Muness Castle

Photo: A xylophone boat to occupy one’s time while waiting for the ferry at Belmont, Unst

Photo: Shetland beach flowers

Jag har sett Muckle Flugga!

Vi har varit på en liten resa till öarna norr om huvudön, Yell och Unst. Där finns lika mycket att titta på som här och jag har fått se Muckle Flugga “på rikt”! Det fantasieggande namnet är namnet på ett lika fantasieggande fyrtorn på en klippö längst ut i detta örike. Det finns ingen bilväg ända ut och alternativet verkade vara tre timmars vandring enkel väg. Men guiden på ett litet museum vi besökte tipsade om en möjlighet att se fyrtornet, trots ett visst avstånd. Brittisk militär har nämligen haft en stor anläggning där uppe som nu är övergiven. Visserligen fanns skyltar om domstol och vite kvar men damen sa att bara strunta i dom och det vi gjorde. Och vad vi fick se, inte bara Muckle Flugga utan även en klippig kustlinje som var helt sanslös. Vädret har varit toppen så utsikten var gränslös.

Dessa klippiga kuster har krävt sin tribut i form av många skeppsbrott. Ett som lämnat ett fantastiskt spår är det tyska skeppet Bohus som slogs sönder mot klippor sedan dess kapten kommit helt ur kurs. Skeppet var nämligen på väg till Chile! Från Göteborg! Detta hände i april 1924 och det märkliga är att dess galjonsfigur flöt iland i september samma år alldeles i närheten av skeppsbrottet. Galjonsfiguren restes som ett minne, fick namnet the White Wife och har sedan dess hållit utkik. Endast fyra av de 39 besättningmännen omkom, tack vare bl a lokalbefolkningen som kom till deras undsättning. Ni ser väl vem av oss som är den “Vita frun”?

Dessa två dagar vi varit på resa har jag hunnit med ett antal stränder. Det har liksom blivit min passion! Vare sig de är sandiga som denna eller steniga som många andra så är det makalöst att promenera utefter dom. Det finns så mycket att samla på och de djupa fönsterposterna här börjar fyllas med polerade stenar, snäckskal, krabbskal och många andra strandfynd. Men promenerandet innehåller inte bara samlande utan ochså en stor portion lisa för själen. Dessutom är havet så vackert och så föränderligt!

Natrligtvis hann vi med så mycket mer, men det får Tim skriva om. Detta var mina höjdpunkter…

The Sea is…

…a completely different experience. For two people, having lived a life on land with forests, rivers and mountains, the sea is almost an infinite challenge. It is a different world of its own! So we discovered when our landlord invited us out for a few hours of fishing in this ocean we are living next to.

It was a nice evening and, in comparison to our experiences with inland rivers and lakes, there was a gentle wind blowing. We took ourselves down to Papil’s collective pier and loaded ourselves and equipment in, what I would say, a traditional Shetland style wooded boat. Clinker-built and having a one-cylinder diesel inboard motor. It was very beautiful.

We started out towards the sea. West Burra Isle is an island on the western side of Shetland. Papil is one of the more southerly villages on this island and one must follow a long ocean inlet south to reach the sea. The sea bottom is sandy near and around Papil, but soon becomes deeper with evidence of kelp growth.

When we started, the venture was as typical as a boat ride on Lule River on a half-windy day. I was allowed to steer our small boat as our landlord, John, took on the task of preparing the fishing gear. Short stout rods with big reels and a line strong enough to pull up a small tank. Lead weights at the end and with several plain bare hooks.

As I pointed our craft in the direction of a large southerly island, I became keenly aware of another small boat in the distance. This boat could first be seen, then suddenly sink and disappear, only to rise and be seen again. What could this be?

The sea is large! Tremendously large when in a small boat. We were now out into the swelling of the ocean. For me, these were big swells. They lifted us up and then let us roll down to meet another oncoming swell. Just like the other boat I saw. And here I realized how very very small and powerless people are and how gigantic and powerful the ocean could become. I thought for myself, if I steered wrong and the little boat capsized, What would we do then? John, being a Shetlander, sat calmly and worked with the tackle.

Photo: Many pollocks small…

Well over across the waters to an island, Havra Island it was called, we started fishing. The technique was similar to ice-fishing but the water depth was 20-30 meters. Maybe more? And as we fished, we had grey seals pop-up out from the surface giving us company. John kept a skilled eye on how close to the rocks we would drift and steered us away when too close.

Photo: A small ocean cave on Havra Island, Shetland

The first to get a fish was Brita. A small pollock. How fun, and definitely not the same as the frozen pollock at Konsum Jokkmokk! Then, after cruising near the island cliffs and into a small jetty, where there was an ocean cave, we tried fishing off the shores of Houss, another island peninsula on East Burra. Here, we all were catching pollock and we soon acquired a dinner per couple.

As we headed back to Papil and its pier, we ate some light food that Lisa prepared and John cleaned the fish. The gulls were happy as they flew near us picking up the scraps thrown from the boat.

The ocean…the sea is totally different than what we have experienced before. We would like to thank our landlords for this first…but not last…experience.

PS- I will try to better explain how I mean with the ocean later. Just now, I don’t have the words for its greatness.

Bankfrustration!

Att det skulle vara så svårt att öppna ett bankkonto i den storbrittaniska delen av världen, det hade vi aldrig trott. Alla som vill ha ett bankkonto är potentiella terrorister och reglerna är skrivna från den utgångspunkten. Snacka om frustration. Vi tror nu att vi är halvägs mot en lösning tack vare den eminenta banken Sparbanken Nord och två av deras tålmodiga personal. Utan dom hade vi stått oss slätt åtminstone ett par månader till. Det gäller nämligen att bevisa vem du är och att du verkligen bor där du säger att du bor! Och inte med vilka papper som helst! Men vi tror att vi fixar det – fortsättning följer.

Ännu mera mat!

Ännu en fiskdag. Denna gång besökte vi fiskaffären i Lerwick där en mycket pratsam dam snabbt insåg att vi inte visste mycket om havets fiskar. Efter att ha gått igenom sortimentet med oss fastnade vi för “dogfish”. Damen föreslog att vi antingen skulle ånga den eller koka den i krossade tomater. Dessutom inhandlades fyra stora musslor – bara för att smaka. Väl hemma kokades fisken i krossade tomater, salt peppar och lite purjolök. Se här resutatet, och ja, det smakade jättebra.

Igår var en bedrövlig dag, vädret alltså! Vi hade tänkt oss en trevlig utflykt till Bressay, en ö fem minuters färjväg från Lerwick. På denna ö håller man på med att flytta en bronsåldersbyggnad, en “burnt mound”, som höll på att rasa i havet. Vad byggnaden använts till vet man inte säkert men man är öppen för förslag! Se Bressay Bronze Age Mound i Shetland Times.

Alla stenar har plockats fram, märkts och denna sommar håller man på att bygga upp allt ihop igen. Snacka om Sisofys-arbete!

Men som sagt vädret var inte kul, regn, blåst och det kändes som minusgrader i luften. Efter att ha tittat runt gav vi helt enkelt upp, tog färjan tillbaka till Lerwick där vi hamnade på museet med en värmande skål fisksoppa i deras trevliga men akustiskt hopplösa resturang.

Mat!

En av de trevligare sakerna med att vara i utlandet är mat. Det är alltid trevligt med ny mat eller hur? På Shetland förväntade vi oss att det skulle finnas allehanda fiskar och skaldjur; och det gör det minsann. Man går bara till fiskaffären och där ligger de alla på rad och väntar på att inhandlas. Lax, som ju odlas i mängd här, bläckfisk, pilgrimsmusslor, olika fiskar vars namn jag inte vet på svenska, t ex monkfish som vi åt i paellan när Anna fyllde år på Lerwick Hotel.

Vi for forbi fiskhandlaren igår och inhandlade vitlingfileer, hel vitling samt pilgrimsmusslor. Pilgrimsmusslorna har vi ätit idag, tillagade efter ett recept funnet på nätet. En sås tillreddes bestående av fräst lök med lite curry, grädde, citron och en skvätt majonäs. Kokade musslorna i denna sås samt serverade läckerheten med ris och sallad och ett glas vitt vin. Faktiskt riktigt gott minsann.

Det är roligt att handla mat här, vill man ha något speciellt går man alltså till fiskhandlaren eller slaktaren. Slaktaren i Scalloway har diverse läckerheter; något som här kallas bacon men som jag vill kalla tunt skivad rökt och saltad karré. Fast det inte riktigt är karré ändå…Men gott!

Vinet till maten finns naturligtvis alldeles bredvid maten, vad ska man med system till??? Starkspriten finns även den i coop-hyllan förutom i den fantastiska affär som måste ha 100-tals sorters whisky  på hyllorna förutom allt annat vanligt trams som rom och sånt.

Visual Tidbits…

…from Shetland just to keep readers visually satisfied with our adventures.

Photo: Barley is a traditional grain that has been grown for thousands of years in Shetland
Photo:The Quendale Water Mill, one of many heritage projects sponsored by the Shetland Amenity Trust, is a restored working mill (kvarn) keeping crofting traditions alive

Photo: Inside Quendale Mill is a small museum related to milling flour and other trades

Photo: As in the Laponia mountains, butterwort (tätört) can be found in Shetland
Photo: Some of our closest neighbors may be planning a weekend Scrabble party

Photo: Eastern view outside our window this evening at 9:30 pm

Tim klipper får!

Medan jag var ute och gick med våra två inhysta hundar, pudeln Fifi och bordercollien Pelé bytte Tim yrke. Han blev fårklippare! Det är inte ett arbete man gör med vänsterhanden kan jag tala om utan hela kroppen måste engageras. Fåret läggs, eller kanske sätts, på rygg och hålls i med en hand medan man klipper med den andra. Vår hyresvärds pappa har ca 30 får på sin lilla “croft” och dom måste klippas och skötas om trots att dom bara går ute hela dagarna och fyller magarna med färskt och frodigt gräs.

Annars har jag mest suttit vi spinnrocken eller varit ute och promenerat i de härliga omgivningarna. Igår kväll gick vi en sväng mot det öppna havet och stod överst på klipporna och tittade på vågorna som slog emot med åskliknande dån. Mäktigt.

Vädret är sig ganska likt från dag till dag. Vissa dagar blåser det mer och vissa dagar blåser det mindre!